24 apr. 2013

Lagarbete ger ny hockeyklubba

M. Ahmed, K.J. Anchukaitis, A. Asrat, H.P. Borgaonkar, M. Braida, B.M. Buckley, U. Büntgen, B.M. Chase, D.A. Christie, E.R. Cook, M.A.J. Curran, H.F. Diaz, J. Esper, Z. Fan, N.P. Gaire, Q. Ge, J. Gergis, J.F. González-Rouco, H. Goosse, S.W. Grab, N. Graham, R. Graham, M. Grosjean, S.T. Hanhijärvi, D.S. Kaufman, T. Kiefer, K. Kimura, A.A. Korhola, P.J. Krusic, A. Lara, A. Lézine, F.C. Ljungqvist, A.M. Lorrey, J. Luterbacher, V. Masson-Delmotte, D. McCarroll, J.R. McConnell, N.P. McKay, M.S. Morales, A.D. Moy, R. Mulvaney, I.A. Mundo, T. Nakatsuka, D.J. Nash, R. Neukom, S.E. Nicholson, H. Oerter, J.G. Palmer, S.J. Phipps, M.R. Prieto, A. Rivera, M. Sano, M. Severi, T.M. Shanahan, X. Shao, F. Shi, M. Sigl, J.E. Smerdon, O.N. Solomina, E.J. Steig, B. Stenni, M. Thamban, V. Trouet, C.S. Turney, M. Umer, T. van Ommen, D. Verschuren, A.E. Viau, R. Villalba, B.M. Vinther, L. von Gunten, S. Wagner, E.R. Wahl, H. Wanner, J.P. Werner, J.W. White, K. Yasue, and E. Zorita, "Continental-scale temperature variability during the past two millennia", Nature Geoscience, 2013. http://dx.doi.org/10.1038/ngeo1797

En artikel med denna imponerande långa författarlista presenterar en ny rekonstruktion av  de senaste 2000 årens temperaturer. Så här ser det ut när man lägger den globala sammanställningen (längst ner) mot ett par tidigare rekonstruktioner.

Artikeln är resultatet av ett interkontinentalt samarbete som kallas PAGES 2K Network och som består av 9 olika arbetsgrupper som var och en är specialiserad på en del av världen:


Den här bilden visar hur temperaturen har förändrats i de olika områdena:


Och här är artikelns sammanfattning:

Past global climate changes had strong regional expression. To elucidate their spatio-temporal pattern, we reconstructed past temperatures for seven continental-scale regions during the past one to two millennia. The most coherent feature in nearly all of the regional temperature reconstructions is a long-term cooling trend, which ended late in the nineteenth century. At multi-decadal to centennial scales, temperature variability shows distinctly different regional patterns, with more similarity within each hemisphere than between them. There were no globally synchronous multi-decadal warm or cold intervals that define a worldwide Medieval Warm Period or Little Ice Age, but all reconstructions show generally cold conditions between ad 1580 and 1880, punctuated in some regions by warm decades during the eighteenth century. The transition to these colder conditions occurred earlier in the Arctic, Europe and Asia than in North America or the Southern Hemisphere regions. Recent warming reversed the long-term cooling; during the period ad 1971–2000, the area-weighted average reconstructed temperature was higher than any other time in nearly 1,400 years.
Läs även på RealClimate och Skeptical Science.

18 kommentarer:

  1. Man kan observera att Fredrik Ljungqvist är en av författarna till denna välgjorda studie. Kanske kommer inte TCS-gänget att lika vildsint kasta sig över denna rapport.
    Fast man vet aldrig, den där klimatrevisorn har redan satt igång.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det skulle vara intressant att veta vad det är som gör att du anser att studien är välgjord.

      Radera
  2. Mats, Pehr Björnbom gör det lite otippade draget att entusiastiskt omfamna artikeln och proklamera att den skulle innebära "hockeyklubbans" död. Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera detta. Tipsa honom om en bra optiker?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Var är "Bagdad-Bob"-skämtarna när man för en gångs skull behöver dem?

      Radera
    2. Jaha, det är ju en del vettiga, och även läsvärda, inlägg på detta forum.
      Och om man ska vara noga med detaljerna så ger ju inte temperaturkurvan en trogen bild av en hockeyklubba. Bukterna på skaftet är nog oförenliga med en hockeyklubbas möjliga böjningar. Så om man nöjer sig med att säga att allt pekar på att en långvarig nedåtgående trend under hundratals år, följs av en plötslig uppgång under det senaste seklet, så kanske de flesta kan vara med.

      En del av "skeptikerna" har problem med att man kombinerar uppmätta temperaturer, när sådana finns tillgängliga, med proxyresultat. Jag har inte förstått varför - om man tror att proxies är tillförlitligare, eller om man tror att de ger systematiska fel. Nyligen kom en rapport där det visades att de vanliga globala temperaturkurvorna, från 1800-talets slut och framåt, stämmer mycket väl med resultaten från proxystudier för samma tid, (kommer inte ihåg referensen). Det finns inga tungt vägande skäl mot att kombinbera sådana data.

      Radera
    3. Att "skeptikerna" "har problem" med att man skarvar olika mätmetoder har jag uppfattat mest handlar om att det låter klatschigt och lite skumt att säga att man skarvar, vilket kan användas för att skapa ett intryck av att forskarna fuskar.

      Annars verkar "hockeyklubban" och skitsnacket om den och Mann vara väldigt viktig för identiteten. Björnbom gör en av många vanliga förvrängningar, att inte låtsas om dom osäkerhetsmarginaler som angavs och t.o.m. presenteras i hans figur 2a. Och Mann et al kan förstås inte ta hänsyn till data som togs fram efter att deras arbete publicerats.

      Radera
    4. Nisse, jag har problem med att folk inte verkar begripa skillnaden mellan proxytemperaturer och verkliga, uppmätta temperaturer.

      Det är ju faktiskt på det viset att den sena uppvärmning som en del kallar alarmerande, med råge ryms mellan två mätpunkter i många av de använda proxyserierna.

      Att utifrån den informationen säga att dagens uppvärmning är "unprecedented" är faktiskt bara dumt. Precis som att skarva serierna på varandra och hävda att man kan göra jämförelser.

      Om din utetermometer upppdaterades 1 gång om året, och din grannes i realtid, skulle du tycka att det var relevant att jämföra era temperaturer?

      Radera
    5. I så fall har du kanske problem med sådana som mig :-) Abstraktioner och modeller handlar ju just om att bortse från skillnader för att få fram det relevanta och jag ser inte någon intressant kvalitativ skillnad i sammanhanget mellan temperaturproxys innan termometermätningarnas tid och efter.

      Det är visserligen större osäkerheter för äldre temperaturmätningar innan termometrarnas tid än för moderna, men i båda fallen är det bara fråga om kvantiteter som man fått fram uppskattningar av genom den vetenskapliga processen. Ingen av oss har nog någon möjlighet att själva bedöma dessa mer än på ett väldigt allmänt plan. Termometermätningar är inte så enkla som det kanske verkar. Det finns UHI-effekter, man lägger till, byter ut och tar bort mätstationer och man gör homogeniseringar osv.

      Personligen ser jag inget särskilt skäl att misstro de osäkerheter som anges i IPCC:s rapporter eller i artikeln som tas upp i bloggposten.

      Och att kalla vissa typer av mätningar för "verkliga" som du gör tycker jag verkar vara ett lite klantigt och ovetenskapligt sätt att närma sig det hela. Bättre är nog att lite mer ödmjukt lyssna på vad datat och statistiken har att berätta. Den bedömning du gör på oklara grunder verkar strida mot vad forskarna har kommit fram till. Se t.ex. här.

      Radera
    6. Inte med dig personligen. Men om du inte förstår skillnaden mellan proxy och direkta mätningar kanske du skall vara försiktig med att jämföra dem?

      Förstod du mitt exempel med din och grannens termometer?

      Radera
    7. Nej, jag förstår nog inte vad det är för kvalitativ skillnad som gör att man inte kan jämföra dom olika mätningarna.

      Om det är relevant att jämföra grannens och "min" termometer i ditt exempel avgörs väl av vilka frågor man ställer och inte av samplingsfrekvensen. Om man bara mäter en gång per år måste man förstås ta hänsyn till årstidsvariationerna. Du kanske syftar på att vissa proxys är årstidsbegränsade. Visst, men det känner dom som jobbar med dessa data förstås till och jag förväntar mig att det ingår i sammanställningar som IPCC:s rapporter.

      I samband med Marcott et al diskuterades bl.a. här att det fanns en säsongs-bias som överdrev temperaturen under tidiga Holocen. Men detta skulle snarare stärka slutsatsen att den nuvarande perioden är extrem. Man får kanske gå tillbaka till innan den senaste istiden, typ 125 000 år sedan, för att hitta en globalt varmare period. Ett exempel på att osäkerheter och bias kan gå åt båda hållen.

      Radera
  3. Ett tänkbart problem med detta är att man använt Gergis "odöda" rekonstruktion. McIntyre har mer att invända, kolla själva.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Frågan är om McIntyre har läst artikeln. Han verkade inte ha gjort det med Marcott-studien.

      Radera
  4. Aha - they got rid of MWP ... 700-talet ser däremot ut att ha motsvarande temperatur som idag och dessutom motsvarande ökningstakt.

    Att vi har ett "hockeyklubbeblad" är bara i sammanhanget att vi går från den en av de kallaste perioderna på 10000år till normaltemperatur. I ett lite längre perspektiv ser man tydligt att dagens klimat fortfarande är ganska kallt och att det inte ändrat sig onormalt dramatiskt.

    http://4.bp.blogspot.com/_C5VMt0Sqis0/TR5KfItHnmI/AAAAAAAAGCo/rTZUWkAX1Jo/s1600/10000%2Byear%2Btemp%2Bchart.JPG

    Vi skall nog vara väldigt glada att den negativa trenden avbröts - vi har ett betydligt gynnsammare klimat idag än förindustriell tid men inte pga CO2.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym, jag hoppas att du är medveten om att:

      (1) centrala Grönland är inte samma sak som hela jorden.

      (2) den där grafen slutar 95 år "before present", och "present" är 1950.

      Du kan läsa mer här, med kommentarer från riktiga isborrkärne-forskare.

      Radera
    2. Lars -
      1)jag är mycket medveten om att centrala Grönland inte är samma sak som hela jorden precis som jag hoppas du är medveten om att det finns forskning ( bl.a Fredrik Ljungqvist)som visar att "värmeböljorna" MWP . RWP och under midholocen var globala.

      2)Och ? lägg på en grad då var hamnar du då ? Jo mtsv MWP och du får lägga på 2 grader ( 2 gradersmålet ?) för att nå MinoanWP
      I den jämförelsen är inte dagens värmeperiod speciellt alarmerande.

      Men visst går det att blanda in andra mätserier och sätta lite blåa kryss ... Finns ju fler som brukar blanda och ge blanda lite med proxy- och instrumentdata för att nå sina syften.

      Skönt att veta Skeptical Science finns och kan ge oss en sann bild av
      vad som händer med klimatet ...


      Radera
    3. 1) Jag hoppas att du är medveten om att den här inlägget handlar om en global rekonstruktion, och att Ljungqvist är medförfattare. Ljungqvists tidigare arbeten har handlat om norra halvklotet utanför tropikerna.

      2) Du får lägga på runt 1,44 grader.

      Och resten av din kommentar är trams, liksom den tidigare. "Aha - they got rid of MWP" - det är en stollig konspirationsteori!

      Vad är förresten poängen med att visa en rekonstruktion för centrala Grönland när inlägget redan visar en för hela världen? Tror du att att bara titta på centrala Grönland ger en bättre bild av den globala temperaturen än att titta på alla världsdelar? Hur tänker du egentligen?

      Radera
    4. Lars : 1) Du vet lika väl som jag att det finns flera studier som pekar på att dessa värmeperioder inte var begränsade till norra halv klotet. Områden som diskuterats har varit Indonesien , Antarktis , Sydamerika , Kina , Sahara - bilden är då inte längre speciellt lokal ...

      2) Just det ,1,44 grader, och var hamnar du då ? Jo ungefär som i dag och ca 1,5 grader lägre än både Minoan och mid Holocen. Även denna rekonstruktion pekar ut LIA som den kallaste perioden på 10000år.

      DOCK är det mycket intressant att visa en rekonstruktion för Grönland då den täcker nästan 10000år och då visar att det inte finns någon hockeyklubba. Hur löjligt det är att påstå att de senaste 200-300 klimatförändring skulle utgöra något unikt - sett i rätt tidsperspektiv.

      Jag vet att Fredik varit med i denna studie och dessutom att han i flera tidigare studier visat att de tidigare värmeperioder varit minst lika vara eller varmare än dagens

      Radera
    5. Om 1) - var värmeperioderna i Indonesienn osv verkligen samtida med den runt nordatlanten? Och varför syns det då inte i den här rekonstruktionen? Den är global i alla fall från 800-talet.

      Om Fredriks arbeten: de är inte globala utan handlar om norra halvklotet utanför tropikerna, och de visar på sin höjd ett par årtionden runt år 1000 med värme på samma nivå som nu. Även där är det mesta av medeltiden betydligt kallare än nu.

      Radera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet