10 jan. 2012

Klimatskeptikerns FAQ

Det finns vissa frågor som återkommer, gång på gång, i vårt kommentatorsutrymme. Ofta är kommentatorerna anonyma, och ofta får man en känsla av att de tror sig ha satt fingret på en klimatvetenskapens svaga punkt. Att vi många gånger tidigare besvarat frågan tycks inte hjälpa, och kanske är det inte så konstigt, då vår blogg blivit ganska vildvuxen och inte alldeles lättnavigerad. Av detta skäl kanske det kan vara till någon nytta att samla några av de allra vanligaste frågorna av detta slag på ett och samma ställe, som ett slags "klimatskeptikerns FAQ", tillsammans med korta svar och länkar till några av våra tidigare inlägg som behandlar respektive fråga mer ingående. Håll till godo!

Fråga 1. Varför fortsätter ni att prata om global uppvärmning trots att den har avstannat sedan 1995/1998/2003/whatever?

Svar. 00-talet är det klart varmaste decenniet sedan mätningarna startade. Däremot finns en såpass stor vädervariation överlagrad som ett slags brus på den obevekliga trenden, att ett enskilt år nästan lika ofta är kallare än det föregående, som varmare. Om vi betraktar tillräckligt korta tidsperioder, nedåt ett decennium eller så, blir det svårt att detektera trenden. Men den finns där, om vi höjer blicken en smula. Nyligen uppmärksammade vi en lättsam illustration till fenomenet:
Ännu mer slående är följande illustration:
Ytterligare en rad av våra inlägg behandlar senare års temperaturutveckling, exempelvis följande:

Fråga 2. Varför vägrar ni inse att den faktor som mer än något annat styr vårt klimat är solen?

Svar. Att solen är av avgörande betydelse för vårt klimat är självklart - utan solstrålning skulle jordens yttemperatur rasa ned till inte långt över absoluta nollpunkten. Därmed är inte sagt att det är i första hand är solen som ligger bakom de förändringar i klimatet vi idag ser. Den danske forskaren Henrik Svensmark har teorier om hur variationer i solaktivitet via avskärmning av kosmisk strålning påverkar klimatet, men faktum är att dessa inte förmår förklara senare tids uppvärmning - tvärtemot den upphaussade bild som ges i delar av bloggosfären. En nyktrare syn på solens inverkan och på Svensmarks arbete ger vi i följande bloggposter:
Även om det idag är växthusgaskoncentrationerna i atmosfären som i första hand driver de pågående klimatförändringarna har variationer i infallande solstrålning genom jordens historia haft stor betydelse, bl.a. via de variationer i jordens bana kring solen som kallas Milankovichcykler, och via solens mycket långsamt (på tidsskalan hundratals miljoner år) tilltagande effektutveckling:

Fråga 3. Känner ni verkligen inte till att temperaturuppgången, historiskt sett, alltid kommit före koldioxiduppgången?

Svar. Koldioxidhalt och temperatur har följt varandra nära i de gångna årmiljonernas istidscykler, men det är alldeles riktigt att när en istid gått över i interglacial så är det temperaturhöjningen som kommit igång först, och koldioxiden lite senare. Orsakssambandet går dock åt båda håll, och när väl ökningen kommer igång förstärker koldioxidhalt och temperatur varandra i en ömsesidig spiral. Denna spiral kan startas av temperaturen (så som fallet var under istidscyklerna till följd av variationer i infallande solstrålning) eller av koldioxiden (så som fallet är i dagens klimatförändringar, i första hand till följd av vår fossilbränsleförbränning). För en närmare förklaring, se
Ytterligare fördjupning ges bl.a. här:

Fråga 4. Varför all denna oro över koldioxidhaltens ökning i atmosfären när dess växthuseffekt ändå är mättad?

Svar. Att växthuseffekten skulle vara mättad är helt enkelt inte sant. Ökad koldioxidhalt ger ökad växthuseffekt, och något tak för detta finns snart sagt inte. Vi förklarar saken här:
Man skulle önska att det felaktiga mättnadspåståendet mönstrades ut ur klimatdebatten, men så tycks ännu inte ha skett:

Fråga 5. Är det inte lite märkligt att ni håller fast vid IPCC:s mycket höga värden på koldioxidens klimatkänslighet, trots att dessa bygger på hypotetiska återkopplingseffekter och trots att ny forskning pekar på att klimatkänsligheten är lägre?

Svar. Klimatkänsligheten definieras som den temperaturökning som blir resultatet av fördubblad koldioxidhalt. På grund av klimatsystemets stora komplexitet är det exakta värdet inte känt, men IPCC anger 2 till 4,5 grader som ett trolighetsintervall. Detta baseras på det samlade vetenskapliga kunskapsläget i form av en lång rad olika forskningsstudier och metoder för skattning av klimatkänsligheten. Det finns också enskilda studier som tyder på värden över eller under IPCC:s intervall, men även dessa tar IPCC hänsyn till i sina sammanvägda bedömningar. Att (som på en del håll i bloggosfären) enbart fokusera på de studier som avviker genom att peka mot extremt låga värden, ger en skev bild av kunskapsläget och kan inte anses seriöst. Vår noggrannaste genomgång av vad som ligger till grund för klimatvetenskapens skattningar av klimatkänsligheten är en översättning från SkepticalScience:
Se även
Som framgår av den senare av dessa bloggposter spelar klimatsystemets återkopplingseffekter en nyckelroll för hur stor klimatkänsligheten blir. Men även om styrkan i återkopplingarna inte är exakt känd så är det fel att kalla dessa "hypotetiska". Mer om återkopplingar skriver vi bland annat här:

Fråga 6. Men visst är det väl mest bara skönt om klimatet blir lite varmare?

Svar. Just här i det kalla Norden kan man möjligen hävda att klimatförändringarna blir av godo, åtminstone i ett kort tidsperspektiv. Den som glömmer allt vad globala frågor och enbart intresserar sig för vad som händer här hemma kan t.ex. kika på detta:
Det är emellertid troligt att den som tror att Sverige klarar sig bra i en värld av långt gången global uppvärmning bedrar sig, ty det lär bli en värld av social oro och instabilitet, och hundratals miljoner klimatflyktingar. Havsytan höjs på ett sätt som sätter hela önationer och enorma andra landområden under vatten, temperaturen i tropikerna ökar på ett sätt som gör det allt svårare att driva jordbruk eller ens bo där, regnskogar riskerar slås ut och biodiversiteten drabbas katastrofalt. Som en sammanfattning av vad som riskerar hända vid olika temperaturökningar har vi lånat National Geographics dramatisering:
För den som önskar en stramare framställning rekommenderas t.ex. den så kallade Köpenhamnsdiagnosen, som vi sammanfattar här:
Vilket enskilt problem som blir allra svårast är inte lätt att svara på, men det vi fördjupat oss mest i är havsytenivåhöjningen, exempelvis här:
Vi bör heller inte glömma bort att uppvärmningen inte är det enda problemet med en ökad atmosfärisk koldioxidhalt. Även den försurning av havet som blir följden riskerar att få katastrofala konsekvenser:

Fråga 7. Jamen bevisade inte Climategate-affären att klimatforskning bara är bluff och båg?

Svar. Usch, det här är nästan den tjatigaste av alla frågor. Svaret är i alla fall nej. Utredning efter utredning har visat att de stulna ebreven inte ger grund för misstanke om något som ens gränsar till vetenskaplig oredlighet. Här är vårt senaste försök till sammanställning:
Mer behöver inte sägas, men här, ändå, är ytterligare ett par påpekanden vi sett oss nödsakade att göra om saken de senaste åren:
Tilläggas kan också att den nyare händelse som från vissa håll lanserats som "Climategate 2.0" är precis lika substanslös i sina anklagelser:

* * *

För en betydligt längre och fullständigare lista över liknande invändningar mot klimatvetenskapens resultat om en pågående antropogen global uppvärmning, samt svar på dessa, se gärna SkepticalScience.

17 kommentarer:

  1. En komplettering i fråga 4 tack.

    Lennart Bengtsson påpekade i något inlägg att CO2 effekten på klimatet var logaritmiskt. Det innebär väl att varje nytt kilo CO2 som vi släpper ut får mindre uppvärmande effekt än det föregående? Eller har jag fattat fel?

    Om inte så är frågan vad det betyder för klimatkänsligheten? Det skriver ni inte något om.

    CL

    SvaraRadera
  2. Alldeles riktigt, CL, koldioxidens växthuseffekt är approximativt logaritmisk som en funktion av dess koncentration i atmosfären. Detta är i själva verket en förutsättning för själva definitionen av dess klimatkänslighet i termer av vad som händer vid en fördubbling, ty endast med ett logaritmiskt samband kan temperaturökningen antas bli densamma vid en fördubbling oavsett startnivå.

    En enkel åtgärd från din sida, nu när du i anslutning till Fråga 4 var intresserad just av det logaritmiska sambandet, hade kunnat vara att klicka på länken Satureringar, logaritmer och verkligheten. Poängen med min bloggpost ligger inte i första hand i de kort-korta (och därför otillräckliga) svar jag levererar här, utan i länkarna till de bloggposter där vi svarar något mer utförligt.

    SvaraRadera
  3. Tack, en sån här FAQ på svenska är mycket användbar.

    Dock tycker jag inte fråga 6 riktigt bemöter den bästa versionen av den kritiska frågan. Fördelar av typen "skönt väder" väger uppenbart lätt i relation till klimatflyktingar och social instabilitet, översvämning, vattenbrist och så vidare.

    Men ibland hörs en variant av 6 som hävdar att temperaturökningar skulle dämpa en rad köldrelaterade hot mot människors liv och hälsa samt ekonomi.

    Finns någon kortfattat text som explicit väger samman globala nackdelar och fördelar av det slag jag nämnde och demonstrerar att det finns en övervikt av negativa effekter?

    SvaraRadera
  4. Olle H,
    tack, utmärkt och värdefull sammanställning.
    Men jag har ett fråga, om vi tänker oss att vi här och nu låser halten av växthusgaser på den nivå de har idag, när skulle den globala medeltemperaturen inta ett nytt stabilt läge förutsatt att solinstrålningen var oförändrad. Vilken tröghet är rimlig att tänka sig 1-5 eller 25 år?

    SvaraRadera
  5. LBt

    Trögheten hör ju till de stora osäkerheterna i klimatmodelleringen, men jag skulle tro att det tar längre tid än så. Experimentera gärna med Chalmers Climate Calculator.

    SvaraRadera
  6. eri

    Jag vill gärna rekommendera Stern-rapporten även om den inte uppfyller ditt önskemål om att vara "kortfattad". Det är svårt att vara kortfattad på detta område, då sammanvägningar av detta slag av nödvändighet påverkas av värdeomdömen (hur högt värderar vi människoliv, vår egen välfärd kontra våra barnbarns, etc) vilka behöver redovisas om det skall bli riktigt vederhäftigt.

    SvaraRadera
  7. IPCC's sammanfattar konsekvenserna i sina rapporter:
    http://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/wg2/en/spm.html

    Länken är till AR4 arbetsgrupp 2's rapport.

    SvaraRadera
  8. Tack Olle och Olof. Tabellen här från AR4 ger översikt:
    http://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/wg2/en/ch12s12-7.html#table-12-4

    SvaraRadera
  9. Jag har en rad kritiska frågor mot svaret av fråga 1, jag tar en i taget. På vilket sätt är det relevant att 00-talet är det varmaste deceniet sedan mätningarna startade? Detta nämns på flera ställen i svaret. Jag har inte träffat på en enda "skeptiker" som inte håller med om detta. Naturligtvis är det så även om en s.k. avstanning skulle ha/har skett sedan 1995 så gör ju uppgången med ca 0,1grad/decenie innan det att det aldrig har varit varamare än de sista 15 åren men nästan alltid kallare.

    /Ville


    Ett par exempel till

    Om temperaturen stått still i 19 år efter en konstant ökning dessförinnan kommer den senaste 10årsperioden vara de varmaste sen mätningarna startade.

    Har temperatuern stått still i 35 år kommer de senaste 20 åren vara den varmaste 20årsperioden sen mätningarna startade.

    Hoppas någon förstår min poäng. Så vilket argument framför man när man säger att de senaste 10 åren är de varmaste sen mätningarna startade. Jo, att det aldrig har varit varmare än nu sedan mätningarna startade. Sant! Men det var väl inte frågan eller?

    Ingen har ju påstått att temperaturen har gått ner

    SvaraRadera
    Svar
    1. "På vilket sätt är det relevant att 00-talet är det varmaste deceniet sedan mätningarna startade?"

      Och 90-talet är det näst varmaste, och 80-talet är det tredje varmaste.

      Det är ett enkelt sätt att urskilja signalen (uppvärmningen) från bruset (t ex ENSO, solcykler). Men det är klart, "klimatskeptiker" brukar mest vara intresserade av brus.

      Radera
  10. Lars
    Tycker inte ditt svar klargör något av min fråga utan bara bekräftar det jag tycker är konstigt. De flesta "skeptiker" jag talat med påstår att jorden värms upp med ca 0,1grad/decennium (även innan utsläppen startade, och många köper också att människan till en liten del har förstärkt denna uppvärmning)
    I ett sådant fall kommer ju nästan (naturlig variation) alltid det senaste decenniet vara det varmaste. Oavsett agw eller ej.

    Om man däremot påstår att jordens temp. har stått still i säg 40 år då är det ett argument. Men jag har inte stött på någon som säger det.

    För att återkoppla till fråga1 och svar1.
    1. Varför fortsätter ni att prata om global uppvärmning trots att den har avstannat sedan ca 15 år.
    Svar: De sista 10 åren är den varmaste 10 års perioden någonsin.

    Men för f**! Det är klart den är! Det står ju nästan i frågan. Underförstått i frågan står ju att temp. gått upp men sen stått still i 15 år. Då blir ju den sista 10 årsperioden varmast någonsin.

    Ponera att temp. står still i 21 år ska då ett argumentet vara att den senaste 11 års perioden är den varmaste någonsin? pelar det ingen roll
    (Med ett sådant resonemang spelar det ingen roll hur länge temp. står still)

    /Ville



    SvaraRadera
  11. Nu fortsätter jag till nästa svar på Fråga 1
    Svaret innehåller en länk med föjande namn:
    "Hur realister och "skeptiker" ser på den globala uppvärmningen"
    Där visas hur skeptiker hittar flera korta ca (7år) nedåtgående perioder i en stadigt uppåtgående trend.

    Länken bygger på att förljliga en miningsmotståndare och påstå att denna tänker på ett visst sätt, roligt kanske men i sak inget motargument mot fråga 1. Om den skulle haft någon saklig poäng skulle de nedåtgående perioderna vara dragna med ca 15 års längd, men det blir svårare.

    /ville

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och Ville, om du anser att naturliga variationer skulle kunna orsaka huvuddelen av uppvärmningen under 1900-talet, varför skulle då inte naturliga variationer (delvis) kunna motverka CO2-påverkan under runt 15 år?

      Radera
    2. Svar till Lars 13 december 2012 22:37
      "Och Ville, om du anser att naturliga variationer skulle kunna orsaka huvuddelen av uppvärmningen under 1900-talet"

      För det första anser jag inte så mycket i frågan utan försöker bilda mig en uppfattning och tyckte det vore lämpligt att börja på denna sida då den hade en praktisk genomgång av frågor. (Men du skriver iof. "om du anser" så det är okej)

      För det andra har jag aldrig heller träffat/läst någon skeptiker som anser naturliga variationer förklara uppvärmningen på 1900-talet. Det jag menar är att om det existerar en långsam uppgång av temperaturen på ca 1 grad/århundrande då är inte detta den naturliga variationen. Att det däremot svänger upp och ner runt en rät linje med lutningen 1 grad per hundra år är den naturliga variationen. Den naturliga variationen kan alltså inte orsaka någon upp eller nergång i det långa loppet för det är bara en variation.

      "varför skulle då inte naturliga variationer (delvis) kunna motverka CO2-påverkan under runt 15 år?"

      Det skull det definitivt, håller med dig! Detta är ett bra argument för att en temperaturtrend under en relativt kort tid som står still/minskar lite/ökar lite inte behöver vara så relevant.

      Men detta var inte det jag diskuterade. Du försöker argumentera med mig och det är alltid intressant men det jag vill är att de argumenten som skrivs i texten ovan som svar på fråga1 skall försvaras om de är dugliga argument eller kastas bort om de är skräp. Att det sedan finns bättre svar på fråga 1 är mycket möjligt men då kanske de borde eräsätta eventuellt skräp.

      /ville

      Radera
  12. till Lars 13 december 2012 22:32

    tack för länken!

    Poängen var dock huruvida den länken som visades som svar på fråga1 var relevant eller inte. Att du kan länka till ett bättre svar än det som redovisas är ju iof. bra. Men jag utgår alltså ifrån det som Olle har skrivit som svar.

    /ville

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förmodar att de ville ha intervall med negativa trender, och då funkar det inte med 1998-2012. I de flesta serier (utom RSS) är trenden positiv för det intervallet.

      Men en sak är lite missvisande med bilden: skeptikerna ser bara den senaste nedgången, och ignorerar alla tidigare. Poängen med bilden är att en period med tydlig positiv trend kan delas upp i mindre perioder med negativa trender, om man bara väljer (körsbärsplockar) rätt start- och slutpunkter för de senare.

      Radera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet