4 sep. 2011

Tidskriftsredaktör avgår efter publicering av Spencer och Braswell

Professor Wolfgang Wagner
(bild från hans hemsida).
Wolfgang Wagner, chefredakör för den vetenskapliga web-publicerade tidskriften Remote Sensing, avgår till följd av publiceringen av en artikel av Roy Spencer och William Braswell med titeln On the Misdiagnosis of Surface Temperature Feedbacks from Variations in Earth’s Radiant Energy Balance. Artikeln i fråga tittar på tidsförhållandet mellan strålningsenergiflöden och temperatur, och hur dessa växelverkar, bl a i form av molnbildning. Spencer och Braswell säger sig ha hittat en diskrepans mellan observerade värden och de värden som produceras av ett antal klimatmodeller, och att denna diskrepans kan tyda på att modellerna överskattar klimatkänsligheten. Författarna drar också slutsatsen att vi inte kan diagnostisera återkopplingar i atmosfären på ett adekvat sätt. Dessa resultat tolkades på ett överdrivet sätt i media. Så här rapporterade t ex FoxNews:
Has a central tenant of global warming just collapsed?
Climate change forecasts have for years predicted that carbon dioxide would trap heat on Earth, and increases in the gas would lead to a planetwide rise in temperatures, with devastating consequences for the environment. But long-term data from NASA satellites seems to contradict the predictions dramatically, according to a new study.
Peer-reviewed journals are a pillar of modern science. Their aim is to achieve highest scientific standards by carrying out a rigorous peer review that is, as a minimum requirement, supposed to be able to identify fundamental methodological errors or false claims. Unfortunately, as many climate researchers and engaged observers of the climate change debate pointed out in various internet discussion fora, the paper by Spencer and Braswell [1] that was recently published in Remote Sensing is most likely problematic in both aspects and should therefore not have been published.


After having become aware of the situation, and studying the various pro and contra arguments, I agree with the critics of the paper. Therefore, I would like to take the responsibility for this editorial decision and, as a result, step down as Editor-in-Chief of the journal Remote Sensing. With this step I would also like to personally protest against how the authors and like-minded climate sceptics have much exaggerated the paper's conclusions in public statements, e.g., in a press release of The University of Alabama in Huntsville from 27 July 2011 [2], the main author's personal homepage [3], the story "New NASA data blow gaping hole in global warming alarmism" published by Forbes [4], and the story "Does NASA data show global warming lost in space?" published by Fox News [5], to name just a few. Unfortunately, their campaign apparently was very successful as witnessed by the over 56,000 downloads of the full paper within only one month after its publication.
Och lite längre ner:
If a paper presents interesting scientific arguments, even if controversial, it should be published and responded to in the open literature. This was my initial response after having become aware of this particular case. So why, after a more careful study of the pro and contra arguments, have I changed my initial view? The problem is that comparable studies published by other authors have already been refuted in open discussions and to some extend also in the literature (cf. [7]), a fact which was ignored by Spencer and Braswell in their paper and, unfortunately, not picked up by the reviewers. In other words, the problem I see with the paper by Spencer and Braswell is not that it declared a minority view (which was later unfortunately much exaggerated by the public media) but that it essentially ignored the scientific arguments of its opponents. This latter point was missed in the review process, explaining why I perceive this paper to be fundamentally flawed and therefore wrongly accepted by the journal. This regrettably brought me to the decision to resign as Editor-in-Chief to make clear that the journal Remote Sensing takes the review process very seriously.

Wagner har alltså två skäl för sitt avgångsbeslut. Det första skälet är att artikeln inte borde ha publicerats eftersom den ignorerar viktig kritik. Nu är det inte ovanligt att bristfälliga artiklar publiceras, men vanligtvis faller dessa snart i en välförtjänt glömska. Det skedde inte här, och detta är andra skälet. I det här fallet fick artikeln i fråga stort genomslag i media och på nätet, och dess resultat misstolkades och blåstes upp.

Roy Spencer, som inte är så glad över det inträffade, säger på sin blogg att han och Braswell visst har tagit upp relevant kritik och  hävdar istället att IPCC ligger bakom avgången:
If some scientists would like do demonstrate in their own peer-reviewed paper where *anything* we wrote was incorrect, they should submit a paper for publication. Instead, it appears the IPCC gatekeepers have once again put pressure on a journal for daring to publish anything that might hurt the IPCC’s politically immovable position that climate change is almost entirely human-caused. I can see no other explanation for an editor resigning in such a situation.
För de som inte är bekanta med vetenskaplig publicering kommer här en kort förklaring. När en grupp forskare har ett forskningsresultat som de vill dela med sig av, så gör de det genom att publicera en artikel i en vetenskaplig tidskrift. Men att få artikeln publicerad är en ganska omständig process som inte alltid lyckas. Först skickar artikelns författare in artikeln till tidskriften, där den tas emot av en redaktör. En tidskrift har vanligen flera redaktörer, som vanligtvis själva också är forskare. Om artikeln uppfyller grundläggande krav på t ex format och ämnesområde, så skickar redaktören ut artikeln till ett antal (vanligtvis tre) granskare, som också är forskare och har expertis i det aktuella området. Att vara granskare för tidskrifter är en del av varje forskares arbetsuppgifter. I en del tidskrifter kan de som skickar in artikeln visserligen ge förslag på granskare, men vilka granskarna är hålls nästan alltid hemligt. Dessa granskare läser igenom artikeln och skriver var sitt utlåtande, där de uppger huruvida de tycker att artikeln håller tillräckligt hög kvalitet för publiceras och pekar ut eventuella saker som behöver förbättras. Det senare kan vara allt från stavfel till otydliga förklaringar till misstag i beräkningar till att mer data behövs. Redaktören tittar sedan på dessa utlåtanden och kan antingen besluta att bevilja publicering med inga/små förändringar eller med större förändringar efter en annan granskningsomgång, eller att helt neka publicering.

Om artikeln avvisas, så kan författarna försöka skicka den till en annan tidskrift, och hoppas på mer framgång där. Om man är riktigt desperat så kan man försöka få artikeln publicerad i någon tidskrift som ligger något utanför artikelns ämne, där det finns större chans att redaktören och granskarna inte ser eventuella svagheter. Remote Sensing är t ex inte en tidskrift som riktar in sig på klimatsystemet i sig, men publicerar artiklar som handlar om sensorsystem och bearbetning av sensordata som kan vara relavanta för klimatvetenskapen. Å andra sidan har Spencer redan tidigare publicerat en artikel där, så det kan vara skälet till att han och Braswell valde tidskriften i fråga.

Att redaktörer för vetenskapliga tidskrifter avgår till följd av bristfälliga artiklar tillhör inte vanligheterna, men det händer ibland. Ett tidigare fall inom klimatområdet är Soons & Baliunas artikel om historiska klimatrekonstruktioner i tidskriften Climate Research från 2003. Artikeln kom till slutsatsen att det inte är något speciellt med den nutida uppvärmningen. Artikeln användes som politiskt argument, bl a av senator Inhofe som gjorde den till ett huvudnummer under sitt senats-tal samma år. En förintande kritik från flera av de forskare som Soon & Baliunas citerade i sin artikel publicerades i tidskriften EOS strax efter. Halva den redaktionella ledningen för Climate Research avgick dessutom i protest mot publiceringen av Soons & Baliunas artikel. De betraktade publiceringen som ett katastrofalt misslyckande för tidskriftens granskningsprocess.

Wagners avgång förefaller dock inte fullt lika dramatisk som Climate Research-affären, och det kan var klokt att vänta med tvärsäkra omdömen tills dammet har lagt sig.

Några andra bloggar, media och vetenskapliga tidskrifter om affären:

23 kommentarer:

  1. Jag tycker att Judith Curry har en bra och nyanserad kommentar i frågan. Hon förespråkar bl.a. en öppnare granskiningsprocess där man lägger ut en preliminär version av artikel på internet – ett ”discussion paper”. Ett antal vetenskapliga tidskrifter gör på detta sätt och kanske passar det vår tidsålder bättre med den snabba kommunikation som internet erbjuder? Kan vara ett bra komplement till det ”gamla” sättet där två-tre utvalda granskare tar månader och år på sig för att bli färdiga.

    SvaraRadera
  2. Bengt A,
    Judith Curry har vid flera tillfällen uttalat sig till förmån för angrepp på IPCC, och verkar generellt ha väldigt svårt att förstå klimatvetenskapen. Jag räknar henne som förlorad i det politiska träsket, om vi skall diskutera opartiska bedömare.

    Vad gäller att dra in Internet så är det definitivt en möjlighet, så länge man begränsar processen till publicerande forskare. Men det hjälper inte alltid. Spencer är ett tyvärr bra exempel på en forskare som försöker politisera alla sina fynd omedelbart - om jag kommer ihåg det rätt så höll han en presskonferens under Köpenhamnsmötet där han förklarade att han (igen) hade hittat något som dödförklarade den antropogena uppvärmningen. Och återigen fick hans kollegor ägna mycket tid åt att förklara vad han hade missuppfattat den här gången. Skadan var redan gjord, alla konspirationshypotetiker skrev frenetiskt på bloggar.

    Tänk dig honom med i debatten kring ett 'discussion paper' - hur konstruktivt skulle det vara med en forskare som hela tiden försöker hitta ett politiskt svar?


    Med fundersam hälsning,
    PMA

    SvaraRadera
  3. Jag får intrycket att Wagner upplever att ha blivit ofrivilligt delaktig i en propaganda "kupp" från personer som driver en politisk agenda.

    SvaraRadera
  4. PMA

    Judith Curry är faktiskt rätt kritisk till Spencers artikel. Märkte du inte det när du läste? Eller du kanske inte läste alls, utan bara gick på dina förutfattade meningar om henne?

    SvaraRadera
  5. Flyttad kommentar då den passar bra här:

    H.-G. Scherneck sa...

    http://www.skepticalscience.com/Journal-editor-resigns-over-fundamentally-flawed-paper-Roy-Spencer.html

    Wolfgang Wagner avgick som editor för Remote Sensing
    p.g.a. massiv kritik mot en artikel och misskött ansvar i granskningsprocessen.

    Mer Kritik:
    http://arthur.shumwaysmith.com/life/content/mathematical_analysis_of_roy_spencers_climate_model

    http://thinkprogress.org/green/2011/07/29/282656/climate-scientists-blow-gaping-hole-in-nasa-data-paper-by-ideologue-roy-spencer/

    Hälsningar
    Hans-Georg Scherneck
    Chalmers

    SvaraRadera
  6. Bengt A,
    Nej, du har rätt, jag läste faktiskt inte artikeln. Jag har varit så ledsen och besviken på Curry tidigare så jag orkade inte. Lovar att läsa artikeln, har hon börjat inse problemen med Spencer så är det utmärkt!


    Med skämmig hälsning,
    PMA

    P.S. Dina tankar om vad jag skrev om 'discussion paper'? D.s.

    SvaraRadera
  7. PMA

    Vad jag menade med "discussion paper" är exempelvis det här (har ingen koppling alls till Spencers artikel, men jag råkar ha tittat på det nyligen och hade länken). Här kan alltså jag som amatör följa granskningsprocessen. Jag kan se repons både från de utvalda granskarna och från alla andra som har synpunkter. När granskningsprocessen är avslutad och artikeln reviderad publiceras den slutgiltiga versionen.

    Ganska bra och öppet sätt att hantera nya vetenskapliga resultat, inte sant? Om Spencers artikel hade gått igenom en sådan här granskning hade den antagligen blivit betydligt bättre, eller inte publicerats alls.

    Eller med Judith Curry's ord " So should the paper by Spencer & Braswell have been published? Ideally, it would have undergone a more rigorous peer review and have been improved as a result of that process. Spencer & Braswell make some points that are worth considering, but this needs to be done in a more rigorous manner (and with much less hype.)"

    SvaraRadera
  8. Bengt A,
    Det allvarliga problemet med Currys förslag är att det spelar direkt i händerna på de som inte är schyssta.
    Det som skulle hända är att det skulle underlätta för dålig forskning att få medial uppmärksamhet. Så fort en artikel skulle bli publik diskussionsunderlag skulle den behandlas som nyhetsstoff och de som vill göra propaganda på den gör det. Att den sedan blir kritiserad och det visar sig vara felaktigheter i den är svåra att förklara i en "sound-bite". Människor är också notoriskt dåliga på att bortse från information de fått även om de senare får en rättelse.
    Curry må önska att det blir mindre hype men personer som har starka intressen att blåsa upp sin position klimatförvillare, Anti-vaccinationsrörelsen, Homeopater, Kreationister ody kommer inte att följa Currys råd av uppenbara skäl.

    Det skulle också leda till att skickliga forskare skulle behöva ägna mer tid åt att förklara varför för experten, men inte oss icke-experter, uppenbara felaktigheter är felaktiga. De skickliga forskarna gör bättre nytta med att göra forskning med andra experter.

    Rekommenderar denna beskrivning av hur klimatförvillning går till skriven med anledning av detta fall: Climate sceptic science: read with caution

    Tvärtom är det viktigt att information som görs tillgänglig för allmänheten är så korrekt som möjligt direkt. Det gäller så väl dagstidningar, övriga massmedier som vetenskapliga tidskrifter. Detta är ett redaktionellt ansvar.

    SvaraRadera
  9. Varför bad Wagner om ursäkt till Kevin Trenberth för publiceringen?
    http://wwwp.dailyclimate.org/tdc-newsroom/2011/09/spencer-faulty-science
    "Friday that truth became apparent. Kevin Trenberth received a personal note of apology from both the editor-in-chief and the publisher of Remote Sensing. Wagner took this unusual and admirable step after becoming aware of the paper's serious flaws."
    (Kevin Trenberth, John Abraham, and Peter Gleick)

    Någon som kan förklara detta, varför stå till svars inför Trenberth?

    SvaraRadera
  10. Anders M

    Jättefint, Anders, att du fick med både antivaccinationsrörelsen och kreationisterna i samma andetag som du nämnde Judith Curry. Nästa gång kanske du kan trycka in något om förintelseförnekare också? Så att vi verkligen förstår vidden av Judith Currys dumhet.

    Annars menar jag att ”open discussion”-tidskrifterna är ett mycket bra komplement till de mer traditionella. Exempelvis driver European Geoscience Union ett större antal vetenskapliga tidskrifter (bl.a. högt ansedda Atmospheric Chemistry and Physics) varav de flesta tillämpar detta nya sätt att publicera diskussionsartiklar. Din inställning verkar vara lite gammaldags, eller menar du att dessa tidskrifter på nåt sätt är ovetenskapliga? Att de inte håller måttet?

    SvaraRadera
  11. Bengt A,

    Jag uppfattar inte Anders M kommentar som att han kopplar ihop Curry med antivaccinationsrörelsen och kreationisterna.

    SvaraRadera
  12. Kvalitet kostar och tar tid. Uppenbarligen har Remote Sensing marknadsfört sig just som ett modernt, snabbt och billig internet-tidskrift.

    "Remote Sensing — Open Access Journal
    Remote Sensing (ISSN 2072-4292), an open access journal about the science and application of remote sensing technology, is published by MDPI online monthly.

    Open Access - free for readers, with low publishing fees paid by authors or their institutions.
    Rapid publication: accepted papers are immediately published online."

    Uppenbarligen blev det lite för snabbt och lite för billigt.

    SvaraRadera
  13. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  14. Bengt A,
    Jag gav exempel på där det är känt att dålig forskning propagerats av intressenter. Menar du att det inte förekommit eller varför Blir du upprörd. Jag vidhåller att speciellt i frågor där det finns särintressen med starka åsikter är det väsentligt att informationen som sprids är så korrekt som möjligt från början. Om det är gammalmodigt kan jag leva ned det.

    SvaraRadera
  15. Olof

    Remote Sensing är en ”open access”-tidskrift, men har ingen öppen diskussionsrunda före publicering. Det verkar numer finnas flera olika sätt att hantera vetenskaplig publicering och därför kanske jag kan förklara vad det innebär att en tidsskrift publicerar diskussionsartiklar:

    1. Författarna skickar in sin artikel.

    2. Redaktörerna gör en första bedömning och om artikeln håller en grundläggande kvalitet publiceras artikeln som en diskussionsartikel (eng: discussion paper).

    3. Artikeln ligger ute på internet under någon månad. Under denna tid ska 2-3 utvalda granskare komma med sina utlåtanden (de brukar kunna välja om de vill vara anonyma eller inte). Utöver detta kan andra intresserade granska och komma med kritik. Alla kommentarer och svar på kommentarer publiceras på internet.

    4. När slutdatum för diskussionen passerats får artikelförfattarna revidera sin artikel och om de lyckas svara upp mot kritiken som kommit fram under diskussionsrundan så publiceras sedan den ”riktiga” artikeln.

    Om Remote Sensing (och detta är min och Judith Currys poäng) hade fungerat på detta vis hade antagligen Spencers artikel inte passerat, åtminstone inte utan betydande revideringar.

    SvaraRadera
  16. Anders M

    Jag är inte upprörd, men jag tycker att det här är en intressant fråga som berör grundläggande principer. Du tycks mena att vetenskapsmännen ska få sköta sin granskning i lugn och ro och att vi vanliga dödliga först därefter ska få ta del av vetenskapen som då förhoppningsvis håller en garanterat hög kvalitet.

    Jag menar att en öppen diskussion (på det sätt som jag beskrivit ovan) bibehåller kraven på hög kvalitet, men dessutom tillför en större öppenhet och större delaktighet gentemot resten av vetenskapssamhället/allmänheten. Det behöver ju inte innebära att alla tidsskrifter fungerar på detta sätt, men på det hela taget är det en win-win-situation: öppnare diskussion – mer genomarbetade artiklar.

    Internet ger möjlighet att diskutera vetenskap på ett nytt sätt. Varför ska vi inte utnyttja detta? Uppsalainitiativet för en öppen vetenskaplig diskussion om klimatet på internet vilket är, även om jag är oense med er på ett antal punkter, en lysande idé. Varför propagerar du då för större slutenhet? Borde inte Uppsalainitiativet vara för en öppen, strukturerad vetenskaplig diskussion?

    SvaraRadera
  17. motorfot, egentligen så är det ju Trenberth som styr världen, men det får man ju inte säga längre i det här landet.

    Jag håller med Curry och Bengt A att 'open discussion' är en bra idé. Jag har själv publicerat ett papper i ACP och tyckte det funkade bra. Det problematiska scenario som Anders M lägger fram verkar lyckligvis inte inträffa. Troligen beror det på att redaktörerna är medvetna om risken och stoppar alltför undermåliga artiklar redan innan publicering som diskussionspapper. En extra säkring är att diskussionpapprena hålls notoriskt fult formaterade så att de inte ska se ut som "vanliga" vetenskapliga artiklar.

    SvaraRadera
  18. Ett problem med open discussion är att en del är rädda att få data/ideer snodda och eller rivaler tokiga. Det sker tyvärr, har det sagts mig i alla fall... redan även om det inte är open discussion. Får dock säga att jag inte är så insatt själv bara hört skvaller.

    SvaraRadera
  19. Bengt, problemet som Anders vill belysa är möjligheten till missbruk av den öppna vetenskapliga diskussionen. I en perfekt värld skulle vi inte behöva säkerhetsmekanismer. Tyvärr förekommer dock missbruk, ofta från de grupper som Anders nämner ovan, vilket vetenskapssamhället behöver hantera. Tänk om Andrew Wakefields ökända och förfalskade studie om kopplingen mellan vaccin och autism kunde ha stoppats?

    Sedan tror jag som sagt att en bra redaktör sållar bort det värsta redan innan publicering som diskussionspapper.

    SvaraRadera
  20. Bengt A,
    Jag tycker du far i väg i halmgubbar om sådant jag inte sagt. Jag har tex. aldrig propagerat för större slutenhet som du påstår. Än mindre att open-diskussion tidskrifter skulle vara ovetenskapliga.
    Jag är för en väl fungerande konstruktiv dialog med så stor insyn och öppenhet som möjligt. Jag tycker det system du beskriver i punkterna 1-4 är bra.
    Dock. Någon måste göra punkt 2. Det blir de facto redaktör som antagligen anlitar expert(er). Alltså en form av review före publicering.
    Diskussionspappers-modellen enl. Curry angriper inte punkt 2. Snarare öppnar det för försvagad första granskning och problem att tydliggöra vad som är publicerat och icke publicerat.
    Detta ser jag som ett problem i ämnen med starka särintressen som har en fallenhet för att inte spela rent spel. Gör inte du det? Du har inte kommenterat dessa invändningar från mig.

    Därför kan jag inte se förslaget som en lösning på S&B-typen av artiklar. Snarare att upprätthålla en god standard på review-processen före publicering. Men det ena utesluter inte det andra. Man kan ha god review, i form av grundläggande vetenskaplig kontroll, före diskussionspublicering. Jag kan inte se varför en författare till en artikel som inte borde publicerats pga av vetenskapliga brister skulle vinna på att få dessa brister offentligt påtalade. Diskussions-artiklar ska väl helst handla om att utveckla en god grundartikel till en riktigt bra.

    I bästa fall kan en open-diskussion bidra till att klargöra varför en artikel av den bristfälliga typen är refuserad. Så möjligen är det en invändning mot min farhåga. Dock tycks det som författaren eller de som blir peppade av artikeln sällan vidstår motargumenten utan anför Gallileo-argument när det kommer till kontroversiella frågor med starka intressen. Men jag kanske är för cynisk efter åren i klimatfrågan...

    SvaraRadera
  21. motorfot,
    Jag känner inte till varför ursäkten riktades till Trenberth men en möjlig anledning är att S&B i rubrik och sedan i pressen som blev följden direkt angrep Trenberths specialområde, jordens strålningsbalans, och menade att han missförstått det (On the Misdiagnosis of Surface Temperature Feedbacks from Variations in Earth’s Radiant Energy Balance). Detta på vad som visade sig mycket dåliga grunder. Trenberth var också författare till en artikel 2010 som påpekade tidigare brister av samma typ som i S&B. Något som missats i granskningen enligt Wagner.

    SvaraRadera
  22. Anders M

    Okej, jag kör halmgubbar och du "gulit by association" så den matchen kanske är oavgjord. Sedan har jag svårt för den här naiva drömmen om att kunna kontrollera särintressen. De kommer alltid att skriva och säga vad de vill och den som har mest pengar har bäst förutsättningar att sätta sin "spin" på debatten. Bästa sättet att möta detta är att öka transparensen och tydligheten.

    Diskussionsartiklar är inte lösningen med stort L, kanske inte ens lösningen på någonting. Men jag gillar transparensen och öppenheten, inte minst för att jag själv kan följa den vetenskapliga diskussionen i dessa artiklar.

    SvaraRadera
  23. Bengt A,
    Du får nog först klargöra var jag skulle ha gjort en guilt by association innan jag går med på någon oavgjord match.

    Jag måste också ha varit otydlig. Det är på grund av att det inte går att kontrollera särintressens bruk av vetenskaplig information som det krävs eftertanke i hur man organiserar källan. Bästa sättet att uppnå transparens och tydlighet är rimligen att undvika att grumla ner källan.

    SvaraRadera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet