9 sep. 2010

En detaljerad genomgång av klimatkänslighet

Detta inlägg är en översättning från Skeptical Science
______________________________________

Vissa "klimatskeptiker" argumenterar för att jordens klimatkänslighet är så låg att en fördubbling av atmosfärens koldioxidhalt kommer att resultera i en temperaturökning på 1 grad eller mindre, och därför är global uppvärmning inget att oroa sig för. Men dessa uppskattningar är i konflikt med många studier med olika metoder, inkluderande (i) paleoklimatdata, (ii) modern empirisk data, och (iii) allmänt accepterade klimatmodeller.

Klimatkänsligheten beskriver hur känsligt jordens klimat är för en förändring av mängden energi som når jordytan och lägre atmosfären, kallas också för strålningspåverkan (radiative forcing). Till exempel vet vi att om mängden koldioxid (CO2) i jordatmosfären fördubblas från den förindustriella nivån på 280 miljondelar av volymen (ppmv) till 560 ppmv så kommer detta att leda till en energiobalans genom att fånga mer utgående värmestrålning i atmosfären tillräckligt för att höja jordytans temperatur med ungefär 1,2°C. Men detta tar inte hänsyn till återkopplingar, till exempel smältning av is som gör planeten mindre reflekterande och att varmare atmosfär innehåller mer vattenånga (en annan växthusgas).

Klimatkänsligheten är hur mycket planeten kommer att värmas upp när man tagit hänsyn till de olika återkopplingarna som påverkar det globala klimatet. Den relevanta formeln är:
dT = λ*dF
Där dT är förändringen av jordens medeltemperatur vid jordytan, λ är klimatkänsligheten vanligen i Kelvin eller°C Celsius per Watt per kvadratmeter (°C/[W m-2]), och dF är strålningspåverkan. (Läs mer om strålningspåverkan från koldioxid på Skeptical Science.)


Klimatkänsligheten är inte speciell för CO2

En vanlig missuppfattning är att klimatkänsligheten och temperaturförändringen som resultat av ökande CO2 skiljer sig från känsligheten för annan strålningspåverkan, så som förändring i solinstrålning. Så är det inte. Förändringen av yttemperaturen är proportionell mot känsligheten och strålningspåverkan (i W/m-2) oberoende av källan till energiobalansen.1

Med andra ord, om du argumenterar för att jorden har låg klimatkänslighet för CO2 argumenterar du också för en låg klimatkänslighet för andra faktorer så som solinstrålning, förändringar av jordbanan och vulkanutbrott. Alltså med argumentering för en låg klimatkänslighet blir det svårt att förklara tidigare klimatförändringar. Till exempel, mellan istider och interglaciärer [tiden mellan två istider] förändras planetens medeltemperatur i storleksordningen 6°C (i Antarktis snarare 8-10°C). Om klimatkänsligheten är låg, tex. på grund av ökande mängder låga moln som reflekterar mer solljus som en effekt av global uppvärmning, hur kan då dessa stora tidigare klimatförändringar förklaras?


Bild 1: Antarktisk temperaturförändring under senaste 450 000 åren mätt ur iskärnor

Vad är det möjliga området för klimatkänsligheten?

Den fjärde IPCC-rapporten [2007] sammanfattade klimatkänsligheten2 så som
likely to be in the range 2 to 4.5°C with a best estimate of about 3°C, and is very unlikely to be less than 1.5°C. Values substantially higher than 4.5°C cannot be excluded, but agreement of models with observations is not as good for those values.
Individuella studier har kommit fram till en klimatkänslighet för en fördubbling av koldioxidhalten på allt mellan 0,5 och 10°C; men som en konsekvens av mer och bättre data tycks det som de extrema höga och låga värdena är mycket osannolika. Faktiskt, med klimatforskningens utveckling, har uppskattningarna konvergerat kring 3°C. En sammanfattning av nyligen gjorda klimatkänslighetsstudier kan läsas här.

En studie under ledning av av Stefan Rahmstorf drog slutsatsen
many vastly improved models have been developed by a number of climate research centers around the world. Current state-of-the-art climate models span a range of 2.6–4.1°C, most clustering around 3°C" (Rahmstorf 2008)
Flera studier har fastställt den lägre gränsen till ca. 1,5°C, å andra sidan har flera andra funnit att känslighet på mer än 4,5°C inte kan uteslutas.

En studie 2008 ledd av James Hansen fann att klimatkänsligheten till "snabba återkopplingsprocesser" är 3°C, men om man tar hänsyn till långsamma återkopplingar (framför allt minskad albedo på grund av smältande isar) så kommer, om koldioxidnivån är kvar på fördubblad nivå, klimatkänsligheten stiga till 6°C. Detta baserat paleoklimatdata.


Vad är begränsningarna för värdet på klimatkänsligeten?

Paleoklimat
Den huvudsakliga begränsningen för värdet på klimatkänsligheten är att det måste stämma med paleoklimatdata. En för låg känslighet skulle inte stämma med tidigare klimatförändringar - enkelt uttryckt om det finns någon stark negativ återkoppling skulle klimatkänsligheten bli för låg, det skulle ha hindrat planeten från övergångarna mellan istider och interglaciärer till exempel. På motsvarande sätt skulle en stor klimatkänslighet ha skapat fler och större forna klimatförändringar.

En nyligen gjord studie som undersökte Palaeocene–Eocene-tempraturmaximumet [PETM] (för ungefär 55 miljoner år sedan), då planeten värmdes mellan 5-9°C, fann att:
At accepted values for the climate sensitivity to a doubling of the atmospheric CO2 concentration, this rise in CO2 can explain only between 1 and 3.5°C of the warming inferred from proxy records" (Zeebe 2009)3
Detta tyder på att klimatkänsligheten kan vara högre än vi idag tror men knappast lägre.

Reaktionen på stora vulkanutbrott i modern tid
Klimatforskare har också försökt uppskatta klimatkänsligheten utifrån resultatet efter reaktionen på stora vulkanutbrott under sista decennierna, så som Pinatubo 1991. Wigley et al. (2005) fann:
Comparisons of observed and modeled coolings after the eruptions of Agung, El Chichón, and Pinatubo give implied climate sensitivities that are consistent with the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) range of 1.5–4.5°C. The cooling associated with Pinatubo appears to require a sensitivity above the IPCC lower bound of 1.5°C, and none of the observed eruption responses rules out a sensitivity above 4.5°C.
Snarlikt fann Forster et al. (2006) följande.
A climate feedback parameter of 2.3 +/- 1.4 W m-2 K-1 is found. This corresponds to a 1.0–4.1 K range for the equilibrium warming due to a doubling of carbon dioxide
Andra empiriska observationer
Gregory et al. (2002) använde observerade temperaturförändringar i haven, havsyttemperaturförändringar mätta sedan 1860 och uppskattningar av antropogen och naturlig strålningspåverkan på klimatsystemet för att bestämma dess klimatkänslighet. De fann:
we obtain a 90% confidence interval, whose lower bound (the 5th percentile) is 1.6 K. The median is 6.1 K, above the canonical range of 1.5–4.5 K; the mode is 2.1 K.

Undersökningar av tidigare temperaturprojektioner
År 1988 gjorde NASAs klimatforskare Dr James Hansen en nyskapande studie där han skapade en klimatmodell som beräknade framtida uppvärmning baserad på tre olika CO2-utsläppsscenarier betecknade A, B och C (Hansen 1988). Nu, efter mer än 20 år kan vi undersöka resultatet av Hansens projektioner.

Hansens modell antog en förhållandevis hög klimatkänslighet på 4.2°C vid en fördubbling av CO2. Hans scenario B har varit dem mest lika verkligheten, med den verkliga strålningspåverkan ungefär 10% högre än hans utsläppsscenario. Den förutsagda uppvärmningstrenden i detta scenario från 1988 till 2010 var ungefär 0.26°C per årtionde medan den uppmätta ökningen över perioden var ungefär 0,18°C per årtionde, eller ungefär 40% lägre än scenario B.

Därför berättar Hansens modell tillsammans med verkliga observationer att klimatkänsligheten är ungefär 40% under 4,2°C, eller även denna gång, just kring 3°C för en fördubbling av atmosfärens CO2.

Sannolikhetsmässig uppskattningsanalys
Annan och Hargreaves (2009) undersökte olika sannolikhetsmässiga analyser av klimatkänsligheten, flera av dem tydde på en "oroväckande hög sanolikhet" (mer än 5%) för att känsligheten var högre än 6°C vid en fördubbling av koldioxidnivån. Utifrån en Bayesisk statistisk metod fann de i studien att
the long fat tail that is characteristic of all recent estimates of climate sensitivity simply disappears, with an upper 95% probability limit...easily shown to lie close to 4°C, and certainly well below 6°C.
Annan och Hargraves drog slutsatsen att klimatkänsligheten vid en fördubbling av atmosfärens CO2 är troligen nära 3°C, den kan vara högre, men troligen inte mycket lägre.


Bild 2: Sannolikhetsfördelning av klimatkänsligheten vid en fördubbling av CO2-halten i atmosfären

Sammanfattning av dessa resultat

Knutti och Hegerl (2008) presenterar en heltäckande och koncis bild av vår vetenskapliga förståelse av klimatkänsligheten. I sin artikel presenterar de en figur som snyggt sammanfattar hur olika metoder för att bestämma klimatkänsligheten utifrån olika tidsperioder har gett samstämmiga resultat, så som studierna beskrivna ovan visar. Som du kan se är de olika metoderna i huvudsak i överensstämmelse med området 2,5 - 4,5°C, men flera kan inte utesluta högre värden.


Bild 3: Fördelning och område för klimatkänsligheten baserat på olika evidens. Cirkeln anger mest troliga värdet. De tunna färgade linjerna indikerar mycket troliga värden (sannolikhet mer än 90%). De tjockare färgade linjerna indikerar troliga värden (sannolikhet mer än 66%). Streckade linjer indikerar att ingen robust övre gräns finns. IPCCs angivna troliga området (2 till 4,5°C) och mest troliga värdet (3°C) är indikerade med den vertikala grå kolumnen respektive svarta linjen.

Vad betyder allt detta?

Enligt en nyligen publicerad MIT-studie är vi på väg att nå dubbleringen av koldioxidhalten under mitten till slutet av detta sekel.


Bild 4: Prognos decenniemedel för CO2 koncentrationen. Röda heldragna linjer är medianen, 5% och 95% för MIT studien, de streckade blå linjerna är samma för 2003 års MIT prognos.

Så om vi inte ändrar kurs kan vi förvänta oss en snabb uppvärmnng under 21e århundradet. De flesta klimatforskare anser att en 2-gradig ökning är "riskgränsen". Bild 5 visar temperaturökningen för en given CO2-nivå. Det grå området indikerar det troliga området på 2 till 4,5°C för klimatkänsligheten.


Bild 5: Sambandet mellan CO2-koncentration i atmosfären, viktiga konsekvenser och ökning av jämnviktstemperaturen. Den mest roliga temperaturökningen 3°C (svart linje). Det troliga området (mörkgrått) för klimatkänsligheten på 2-4,5°C. Utvalda nyckelkonsekvenser (några efter en viss tid) för flera sektorer och olika temperaturer visas i den övre delen av figuren.
Om vi klarar av att stabilisera CO2-nivån på 450 ppmv (koncentrationen 2010 är ungefär 390 ppmv), har vi, enligt den bästa uppskattningen, mindre än 50% chans att nå 2-gradersmålet. De viktigaste konsekvenserna vid 2°C uppvärmning ses högst upp i bild 5. Den snäva gränsen för lägsta klimatkänsligheten visar att vi ser in i mynningen på rejäl uppvärmning under kommande årtionden.

Som forskarna bakom RealClimate beskriver det
Global warming of 2°C would leave the Earth warmer than it has been in millions of years, a disruption of climate conditions that have been stable for longer than the history of human agriculture. Given the drought that already afflicts Australia, the crumbling of the sea ice in the Arctic, and the increasing storm damage after only 0.8°C of warming so far, calling 2°C a danger limit seems to us pretty cavalier.
_____________
Översättarens anmärkningar
1) Ofta anger man klimatkänslighet inte som λ utan som motsvarande temperaturhöjning vid fördubblad koldioxidhalt. Strålningspåverkan från koldioxid är välbestämd och en fördubbling av CO2-halten motsvarar 3,7 W/m2. Alltså 3°C vid fördubbling motsvarar λ=0,81.
2) Detta påstående är inte helt korrekt. Det gäller för väl fördelade stråliningspåverkningar så som koldioxid, solinstrålning ody. Påverkningar som är ojämnt fördelade eller som interagerar tex. kemiskt med återkopplingar kan ha förstärkt eller försvagad effekt jämfört med koldioxid. Detta benämns "efficacy" och är en faktor mellan 0,5 och 2 jämfört med koldioxid. Se IPCC AR4 kap 2, s. 197-. (Tack till Prof. Christian Azar för påpekandet.)
3) RealClimate har en intressant diskussion kring denna artikel.

19 kommentarer:

  1. "Global warming of 2°C would leave the Earth warmer than it has been in millions of years"

    Hur kan det stämma? Figuren ovan visar ju tydligt att det var närmare 6 grader varmare för bara 100.000 år sedan.

    SvaraRadera
  2. Det är egentligen antarktiska temperaturer från två platser som visas där, och de varierar mer. Att det står "globala" var inte så lyckat.

    SvaraRadera
  3. Lars K,
    Ja jag tänkte på det när jag översatte men ville inte ändra i texten. Dock framgår det i stycket ovan att ökningen är störst vid polerna vilket påverkar kurvan.

    Daniel F,
    Antarktis var enligt de flesta bedömare ca 3 grader varmare under de varmaste interglaciärerna. Men med tanke på osäkerheterna kan påståendet i citatet vara väl kategoriskt. Dock är det ingen tvekan om att temperaturen aldrig varit så hög under den mänskliga civilisationen. Och det är ju våra jordbruk och våra städer det handlar om.

    Se även detta inlägg

    SvaraRadera
  4. Jo, det är en viss tvekan. Vad menar du med civilisation? Bronsåldern lär ju varit väldigt varm. Och även om MWP var lokal över Europa så fanns det väl civilisationer där? Och vad jag minns så blomstrade dessa under värmeperioderna.

    Titta på kurvorna igen.

    Perioder över svarta strecket = bra för djur och växter.
    Perioder under svarta strecket = dåligt för djur och växter.

    Vart är vi på väg?

    En global uppvärmning på ett par grader de närmaste 1000 åren eller så skulle kanske mildra en kommande istid något. Skulle det vara bra eller dåligt för våra städer och jordbruk?

    SvaraRadera
  5. "Lär" och "lär". Ge en vetenskaplig referens som jämför bronsåldern/medeltiden med dagens och de prognostiserade temperaturerna i tex. Europa vid två grader global uppvärmning om du vill ha någon trovärdighet jämfört med de som faktiskt arbetar på området.

    någon istid är inte att vänta på 10 000 år.

    SvaraRadera
  6. Skeptical Science har korrigerat texten under temperaturkurvorna efter påpekande av Lars K. Så även jag.

    SvaraRadera
  7. Daniel F - att kommentera en eventuell global uppvärmning med att det bara vore trevligt i Europa är dels irrelevant, i bästa fall ogenomtänkt och i värsta fall oerhört cyniskt. Hur tror du att det kommer att gå för människorna på lite lägre breddgrader? För dem på våra breddgrader som lever i inlandsklimat och inte i kustklimat? När medeltemperaturen ökar så ökar också de extrema väderhändelserna i antal. Vet du hur varmt det var i Ukraina i somras? Vet du hur mycket som odlas där? Vet du hur stora produktionsförluster de hade i Ryssland i år? Vet du hur det påverkade världsmarknadspriserna på livsmedel? Vad tror du kommer att hända med de länder som är beroende av import av ryska spannmålsprodukter om Ryssland förlänger exportstoppet? Vet du varför det har varit upplopp i Mozambique? Vet du hur lång tid det tar för produktionen att återhämta sig efter ett rejält torkår? Två torkår? Tre? Har du någon uppfattning om hur dagens jordbruksgrödor skiljer sig från bronsålderns när det gäller härdighet? Vad tror du kommer att hända om de skadeinsekter (barkbeetle) som just nu betar ner skogarna i Kanada och norra USA (som direkt resultat av att vintrarna blivit varmare så att larverna överlever) får fäste här och i Ryssland? Vad händer, och hur dyrt blir det om det plötsligt blir ännu regnigare här i Europa, med lerras, översvämmningar etc som följd och skador på infrastruktur? Nu har vi inte ens börjat fundera over hur det blir med havsnivån och vad som händer om den stiger en halvmeter eller två. Kan du överhuvudtaget föreställa dig hur många komplicerande faktorer du måste ta hänsyn till för att göra en hållbar bedömning över hur besvärligt det kommer att bli eller inte bli för det globala samhället att anpassa sig till en temperaturökning på två grader? Tre grader? Fyra? Tips - Det räcker inte att titta lite på diagrammet i Bild 1 och filosofera över var det svarta strecket går.

    SvaraRadera
  8. För att inte nämna kostnaden av att produktionen tycks gå ner med ökad temperatur... preliminära resultat för visso:
    http://www.pnas.org/content/107/35/15367.full och inte lika etiskt viktiga som mycket annat men en nyhet i vilket fall...

    SvaraRadera
  9. Deutche Bank: AGW is already happening and is a serious long term threat mycket pengar bakom de orden http://wp.nu/f32

    Men det är inte detta tråden ska handla om... så ta sådana kommentarer annorstädes.

    SvaraRadera
  10. Mia, 15:50
    Värmeböljan i Ryssland var väl som vintern i Sverige, väder och inte klimat. Om inte så föredrar jag att kalla den långa och kalla vintern för kyligt klimat och värmeböljan i Ryssland för tillfälligt halvextremt väder. Jag förstår att du vill tycka precis tvärtom. Du vill alltså tänka lika fel som jag i illustrativt syfte nyss gjorde. Det duger inte åt mig. Eller har man som alarmist tolkningsföreträde. Det känns så och värvar inte många sympatisörer.

    I övrigt verkar du oroad över torka med mer nederbörd. Hmm, det känns abstrakt på något vis.

    Det har diskuterats huruvida extrema väderhändelser överhuvudtaget ökat i antal. Vissa påstår det, andra inte. Finns det något trovärdigt material som styrker att så är fallet? Du verkar mena att det är självklart?

    Enligt AGW hypotesen så ska väl största delen av uppvärmningen ske vid polerna? Är det alldeles givet att en liten uppvärmning vid våra kyligare breddgrader kombinerat med en obetydlig värmeökning vid ekvatorn måste vara så domedagsbetonat som du uttrycker? För att känna och klämma lite på det så kan man väl ponera motsatsen. En svagare avkylning vid ekvatorn och en starkare avkylning vid våra breddgrader. Det skulle ju då i konsekvensens namn vara bättre. Nja, det vette f*n!

    SvaraRadera
  11. Mia, jag tänker inte svara på dina 17(!) frågor. Det är lönlöst. Anders bad mig om en referens ovan. Jag gav honom den, men inlägget har tydligen refuserats.

    Det är fullständigt omöjligt att föra en diskussion med er på det här viset.

    Jag kan bara slutligen konstatera att det är skojigt med global uppvärmning. Den visar på störst temperaturskillnader vid polerna (enligt ovan) med drabbar tropikerna hårdast (enligt ovan).

    Kyla och värme, regn och torka. Allt kan förklaras med AGW. Och de som inte håller med får inte vara med och leka.

    Dagis.

    SvaraRadera
  12. Som det står allra först i kommentaren så handlar den om extremaVÄDERhändelser. Väder är inte lika med klimat, väder är en följd av klimatet. Du verkar ju veta det, så jag hoppas att jag inte behöver förklara mer. Vi har hittills haft en höjning av temperaturen på 0.7 grader sen 1900talets början. Scenariona gäller en ökning med 2-5 grader till (se bild 5)för lika lång tid. Om det finns en signifikan höjning eller inte av antalet extrema väderhändelser för en temperaturhöjning på 0.7 grader för 100 år säger inte så mycket om ifall det blir signifikant fler extrema väderhändelser för en temperaturhöjning på 4 grader på 100 år till. Jag menar inte att det är självklart, jag menar att det är en del av framtida klimatförändringarna så som de är beräknade.

    Det händer att det är översvämning på ett ställe på jorden och torka på ett annat. IPCC AR4 har kartor över hur nederbörd och temperaturförändringar beräknas fördela sig.

    För att belysa lite, resultat för Europa (egentligen 15 EUländer + Norge och Schweiz, ofta kallat EU15+) A2 scenariot från GCMerna HadCM3, CGCM2, CSIRO2 och PCM: Uppvärmningen för Europa beräknas bli 2.7 - 3.4 grader (30-årigt medel för tiden 2051-2080 relativt 1961-1990). Nederbördsförändringarna är mer komplexa, men generellt sett ökar vinternederbörden medan sommarnederbörden minskar, vilket gör att medel över året blir ungefär samma som nu. Tyvärr så vill bönderna nog helst ha regn under tillväxtsäsongen, så det hjälper inte. De spatiala skillnaderna i nederbörd mellan modellerna är ganska stora, men generellt sett så var de överens om att mängden nederbörd kommer att minska i södra Europa och öka i norra. Alltså risk för torka i ena änden av Europa och risk för översvämning i andra. Ref: sidan 103 i boken Assessing vulnerability to global environmental change, editors Pratt, Schröter, Klein, de la Vega-Leinert, 1st edition från 2009.

    SvaraRadera
  13. Daniel F: "Anders bad mig om en referens ovan. Jag gav honom den, men inlägget har tydligen refuserats."

    Menar du inlägget med grafen från Watts Up With That med den rekonstruerade temperaturen från en plats på Grönland(?) något årtusende tillbaka med den globala uppmätta temperaturen ett sekel bakåt pålagd med texten "Hockey stick"? Jag tog visserligen inte bort den själv, men jag var inte särskilt imponerad.

    SvaraRadera
  14. Daniel F,
    Du ansåg alltså att en bild på rådatan från ett borrhål i Grönlands(?) isen med en pålagd text "Hockey stick" hämtad från en klimatskeptisk blogg var ett exempel på:
    "en vetenskaplig referens som jämför bronsåldern/medeltiden med dagens och de prognostiserade temperaturerna i tex. Europa vid två grader global uppvärmning"

    Ok. Då vet vi.

    SvaraRadera
  15. Hej!

    Det är ett par saker som jag är lite osäker på när det gäller klimatkänslighet:

    Det står att den relevanta formeln är dT = lambda*dF och att lambda är klimatkänsligheten med enhet grader C per W/m2.

    Senare står det att klimatkänsligheten troligtvis är 3 grader C vid en fördubbling av koncentrationen av CO2 i atmosfären. Klimatkänsligheten har alltså bytt enhet. Är det så att en fördubbling av CO2-koncentrationen ger en definitiv, otvetydig förändring av strålningspåverkan [W/m2] eller är den exakta siffran på dF också osäker? Jag gissar att svaret är att man enkelt kan få siffran på F utifrån koncentrationerna av växthusgaser, men ville fråga för att vara säker.

    Sen står det att enligt en MIT-studie kommer vi att nå en dubblering av CO2-koncentrationen i mitten till slutet av detta sekel och att vi därför kommer att se en snabb uppvärmning under det 21a århundradet.

    Hur snabb uppvärmning menas? Brukar man inte säga att det finns en stor tröghet i klimatsystemet och att uppvärmningen vi ser idag beror på gamla utsläpp. Är det inte så att en uppnådd fördubbling under detta århundradet kommer leda till att medeltemperaturen längre in i framtiden kommer att stabilisera sig på 3 grader högre? Eller har har vi kommit så långt att uppvärmningen går snabbt trots trögheten? Hur långa tidsperspektiv handlar det om?

    Hälsningar
    Emma

    SvaraRadera
  16. Hej Emma,

    Ang dF titta in på denna sidan och fråga gärna om du fortfarande har frågor efter det
    http://www.skepticalscience.com/empirical-evidence-for-co2-enhanced-greenhouse-effect-advanced.htm

    ang snabb uppvärmning så beror det förmodligen på hur man ser på det hela. Det är ju möjligt att få en snabb uppvärmning även om man inte ser hela uppvärmningen med en gång. Men det är precis som du säger om att det tar tid innan man ser hela effekten av en förändrad CO2 halt. Denna artikel nämner detta och debunkar samtidigt tidigare försök att göra bestämningar av klimatkänsligheten genom strålningsskillnader över kort tid: http://www.atmos-chem-phys.org/10/1923/2010/acp-10-1923-2010.pdf

    SvaraRadera
  17. Emma,

    För att utvidga Magnus svar. Strålningspåverkan av koldioxid är väl bestämd och en fördubbling av koldioidhalten motsvarar en påverkan på 3,7 W/m2. Så det är just som du antog. 3 grader vid fördubbling är alltså lambda=0.81. Se även detta inlägg om koldioxidens absorbtion.

    Klimatkänsligheten är vanligtvis räknat inklusive snabba (tex. vattenånga) och medelsnabba (tex. isen i Arktis) återkopplingar. Detta betyder att de temperaturer som klimatkänsligheten anger blir de som nås på några tiotal år från förändringen. Långsamma återkopplingar (tex. avsmältning av de stora inlandsisarna) kan innebära att klimatkänsligheten på längre sikt är högre. Se tex. denna artikel

    SvaraRadera
  18. Dette er jo en flott oversettelse, men hvorfor finnes den ikke på Skeptical Science selv? De vil jo gjerne ha hjelp med oversetting.

    SvaraRadera
  19. Den torde dyka upp på Skeptical Science. Jag har varit i kontakt med Cook i samband med att jag översatte så vi har varandras tillstånd att publicera texten på respektive blogg.

    SvaraRadera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet