3 maj 2016

Podcasts om klimatförändringarna av Inquiring Minds

En av mina favirtpoddar Inquiring Minds har startat en serie av avsnitt där de kommer dyka på djupet i klimatfrågan. Första avsnittet handlar mest om kommunikation och där har man en längre intervju med Bill Nye kanske mest känd från TV-serien the science guy. Ett ämne som tas upp är vadslagning med skeptiker.

Andra avsnittet handlar om hur isen på Grönland smälter och diskuterar processerna och osäkerheterna kring detta. Har vi mycket otur kan det sluta illa, i alla fall så vitt vi vet idag.

Inquiring Minds kommer att köra många fler avsnitt om klimatförändringarna framöver, håll ett öga på dem för att få en bra genomgång av de hetaste inom klimatfrågan.

26 apr. 2016

Stora Barriärrevet riktigt illa ute


Den här kartan (från Terry Hughes, ARC Center of Excellence for Coral Reef Studies vid James Cook University, Australien), visar det akuta läget för Stora Barriärrevet. Korallreven har drabbats av blekning pga de ovanligt höga temperaturerna under den nu pågående El Ninon, som kommer ovanpå den långsiktiga uppvärmningen. För de nordliga reven kan man verkligen tala om en katastrof.

Läs mer i Science och på Climate Central.

Samtidigt rapporterar NOAA att mars månad hade den högsta globala månadsanomalin (för någon månad) som de någonsin har uppmätt. Det var också remperaturrekord för havsytan.

Map: Land and ocean temperature departure from average for March 2016,

19 apr. 2016

Allt mindre havsis


Den 24 mars nådde den Arktiska havsisen årets största utbredning på 14,52 miljoner kvadratkilometer. Det är den minsta utbredningen som uppmätts. Årets maximum var just under fjolårets. Den lilla skillnaden tillsammans med det sena maximumet i år ledde till att medelutbredningen under mars var det näst lägsta som uppmätts.


Hur är det då med den globala havsisen? I samband med nyheter om Arktis minskande is brukar det från vissa håll påminnas om den "växande" Antarktiska isen. Det kan därför vara intressant att sammanställa utvecklingen av den globala maximiutbredningen, som inträffar i början av november, och minimi-utbredningen, som inträffar i februari. Resultatet syns nedan.

Slutsatsen är uppenbar. Jordens havsis minskar.


17 apr. 2016

Global temperatur för mars 2016

Så var det dags att titta på den globala medeltemperaturen för mars månad, eller mer exakt temperaturanomalin*. Först har vi UAH, som beräknar temperaturen från satellitmätningar. Där ser vi att anomalin för mars har gått ned med en tiondel jämfört med februari. Mars 2016 blir därmed delad tvåa, tillsammans med februari 1998. Det är därmed också den varmaste mars sedan mätningarna började.
BIldkälla: UAH/Roy Spencers blogg

Enligt markmätningarna från NASA GISS så hamnar också mars något under feburari. Mars 2016 blir därmed den enskilda månaden med näst högst anomali. Februari och mars 2016 ligger rejält över alla tidigare månader, och det senaste halvåret har varit extraordinärt!

Bildkälla: WoodForTrees.org, data från NASA GISS
Och här kan vi se hur värmen är fördelad globalt (NASA).
Bildkälla: NASA GISS

Här kommer en graf från Japans Meteorologiska Byrå (JMA). Den visar temperaturer för mars månad för olika år, och även här ser vi att mars 2016 är något utöver det vanliga. Enligt JMA hade mars samma anomali som februari.

Att det är så varmt nu beror framför allt på två faktorer: den långsiktiga globala uppvärmningen, och en kraftig El Nino. Men hur står sig innevarande El Nino mot tidigare episoder? Det visar den här grafen från NOAA, med de sju tidigare starkaste El Nino-episoderna. Den nuvarande (2015-16) visas med en svart kurva. Den är alltså något svagare än 1997-1998 och 1982-83.

Bildkälla: NOAA

Rekordvärmen har konsekvenser.  Från Australien rapporteras om omfattande korallblekningar vid Stora Barriärrrevet. De beskrivs som "de värsta vi har någonsin sett". De nordliga delarna av barriärrevet är värst drabbade. Korallblekningar inträffar när vattnet blir för varmt, vilket får korallerna (som är nässeldjur, släkt med sjöanemoner och maneter) att spotta ut de symbiotiska alger som är nödvändiga för deras överlevnad.
Bildkälla: XL Catlin Seaview Survey
På motsatta sidan jorden så har den grönländska smältsäsongen börjat ovanligt tidigt. Så här stor avsmältning har aldrig tidigare uppmätt i april - det brukar normalt ske i slutet av maj, och i undantagsfall i början av maj.
Bildkälla: PolarPortal, Danmarks meteorologiska institut.
Det sägs finnas en kinesisk förbannelse som lyder "Må du leva i intressanta tider"**. Det är precis vad vi gör nu, tyvärr. Och det är vårt eget fel.

Se också: AB, DN,

*Temperaturanomali: avvikelse från den genomsnittliga globala medeltemperaturen för en given referensperiod (i det här fallet för en viss månad).
** Uttryckets äkthet är dock omtvistad.

15 apr. 2016

Oljegigantens VD lättad, äntligen försent att göra något åt den globala uppvärmningen.

"Vi undvek verkligen en kula där!" sade Exxons VD vid presskonferensen. Presskonferensen som kallats till eftersom det äntligen är för sent att göra något åt klimatförändringarna.

Den gråspräckliga 67-åringen förklarade hur lättad han var efter att han under de senaste årtiondena oroat sig för att folk skulle kräva åtgärder som till exempel utsläppsbegränsningar för att bromsa den globala uppvärmningen. Men nu när det redan är för sent för att nå målen kan industrin köra på som vanligt.



Frack Svensson berättade vidare att han varit orolig när milstolpar som en grads temperaturökning och 400 ppm koldioxid i atmosfären sprängts men att han snart förstått att folk gärna pratar om krafttag och åtgärder men att ingen var bered att göra något åt saken.
"Allas uppgivenhet är verkligen det bästa som hänt oss."
Frack Svensson avslutade sedan med att tacka alla för att hopplöshetens gräns var nådd och det blivit för sent för att göra något åt uppvärmningen.



Hela intervjun går att läsa hos the Onion.

27 mars 2016

Om den globala havsnivån under 2500 års historia och i framtiden

I en ny studie av forskare från USA, Tyskland, Singapore och Storbrittanien har man gjort en rekonstruktion av den globala havsnivån upp till 2500 år tillbaka, genom att sammanställa ett antal regionala rekonstruktioner. Man kom fram till att havsnivå, precis som temperaturen, visserligen har varierat en del under tidsperioden, men att det senaste seklet sticker ut med en ovanligt snabb stigning. Den här figuren sammanfattar resultaten.
I panel A ser vi själva rekonstruktionen. I panel C visas två globala tempreraturrekonstruktioner. Utifrån de statistiska sambanden mellan temperaturrekonstruktionerna i C och havsnivårekonstruktionen i A har man sedan skapat två semiempiriska modeller för att uppskatta havsnivån.  Dessa visas i panel D (gult och grönt, jämfört med rekonstruktionen i svart). I panel B visas dels skattningar (med osäkerhetsintervall) för själva rekonstruktionen (H) och dels för vad havsnivån enligt modellerna skulle ha varit utan någon antropogen global uppvärmning (scenario 1 som står för en viss avkylning och scenario 2 som står för stabila temperaturer).
De sista panelerna E och F visar hur modellerna förutser den framtida höjningen av havsnivån (fram till 2100), baserat på tre stycken så kallade Representative Concentration Pathways (RCP). Det är  det pessimistiska RCP8.5 som står för fortsatt ökade koldioxidutsläpp (business as usual), RCP4.5 som står för att utsläppen stiger till runt 2040 och sedan börjar minska, och det väldigt optimistiska RCP2.6 som står för att utsläppen stiger till runt 2020 och sedan börjar minska. För RCP8.5 är medianvärdet 76 cm, men det finns en viss risk att håvsnivån stiger en bit över en meter. Medianvärdena för 4.5 och 2.6 är 51 och 38 centimeter.
Studien sträcker sig till år 2100, men havsnivånhöjningen kommer knappast att avstanna då. Den kommer troligen att pågå i hundratals eller tusentals år allteftersom haven fortsätter att suga upp värme och expandera, och landisarna fortsätter att smälta. Hur mycket havsnivån kommer att stiga avgörs av hur mycket fossila bränslen vi kommer att bränna upp. 

Referenser
R.E. Kopp, A.C. Kemp, K. Bittermann, B.P. Horton, J.P. Donnelly, W.R. Gehrels, C.C. Hay, J.X. Mitrovica, E.D. Morrow, and S. Rahmstorf, "Temperature-driven global sea-level variability in the Common Era", Proceedings of the National Academy of Sciences, vol. 113, pp. E1434-E1441, 2016.

25 mars 2016

Harmagedon för 252 miljoner år sedan

Det var varken Al Gore eller James Hansen som först fick mig att uppmärksamma klimathotet: det var paleontologen Michael Benton och hans andlöst spännande bok When life nearly died: the greatest mass extinction of all time. Boken handlar om massutdöendet vid slutet av Perm-perioden för c:a  252 miljoner år sedan, när 96% av alla marina arter och 70% av alla landlevande arter dog ut. Lyckligtvis klarade sig den art av däggdjursliknande reptil som ledde fram till däggdjuren. Där finns en del kusliga paralleller med de nu pågående klimatförändringarna: koldioxid spelade en viktig roll. Jag hittade nyligen den här videon från Discovery Channel som handlar om utdöendet och dess orsaker, och där Michael Benton medverkar.


Dokumentären ger naturligtvis en något förenklad bild av forskningsläget. Teorin att utdöendet utlöstes av enorm vulkanisk aktivitet i Sibirien (vilket hävdas i dokumentären) har dock starkt stöd av nya forskningsresultat. Denna vulkaniska aktivitet pågick sannolikt under 100,000-tals år, och den totala volymen magma som släpptes ut beräknas ha räckt till för att täcka en yta så stor som USA med ett kilometer-tjockt magmatäcke. Detta ledde till en global ekologisk förödelse som närmast för tankarna till  Cormac McCarthys roman The Road.